Hur påverkar AI arbetsmarknaden?

AI-utvecklingen har startat en strukturomvandling av den svenska ekonomin och arbetsmarknaden jämförbar med IT-transformationen på 90-talet, andra jämför den med järnvägsboomen på 1800-talet. Hur kommer AI påverka jobben och arbetslösheten?

Hur många jobb kommer ersättas med AI?

I en rapport från Arbetsmarknadens AI-råd, (2025) bedöms upp till 70 procent av tjänstesektorns arbete kan kompletteras eller delvis kan ersättas med AI. Med tanke på att 80 procent av den svenska arbetskraften arbetar inom tjänstesektorn, kommer det sannolikt få stora effekter.

Redan idag använder en många AI i sitt dagliga arbete men det variera kraftigt beroende på sektor och bransch. Snabbast bedöms transformationen bli inom privata tjänstesektorn, och där inom finansiella tjänster, information/kommunikation, administrativa stödtjänster och juridik. Men övergången bedöms bli/vara ojämn på grund av skillnader i kompetens och kapacitet. AI-rådets syn på framtiden är dock optimistisk, och menar att AI kan stärka konkurrenskraften och bli en motor för hela samhällsekonomin.

300 000 jobb i riskzonen att ersättas av AI

Men alla är inte odelat optimistiska. Den ideella tankesmedjan Swedish Job Tech (2025) bestående av sakkunniga inom arbetsmarknadsfrågor drar slutsatsen att 6-7 procent eller 300 000 jobb kommer försvinna inom en tioårsperiod. Situationen beskrivs i brådskande termer. För att möta utmaningen föreslår Job Tech ett kunskapslyft, och riktade insatser som hjälper människor att ställa om för att arbetsmarknadens förändrade behov och villkor.   

Jobben som riskerar att ersättas med AI

Enligt Swedish Job Tech är de här jobben i riskzonen för att devis eller helt ersättas med AI:

• Kontors- och serviceyrken

• Ekonomiassistenter och administratörer/sekreterare

• Finans- och försäkringshandläggare

• Kundservice och support i teknisk förvaltning

• Administrativa handläggare och kundmottagare

• Butiksförsäljare och kassapersonal

• Översättare och språkliga yrken

• Journalister och innehållsskapare

• IT-yrken; programmerare, mjukvaruutvecklare, tekniker

Jobb med låg risk att ersättas med AI

Yrken med låg risk för att ersättas av AI, enligt Job Techs bedömning är:

• Vård- och omsorgsyrken

• Utbildningssektorn (lärare)

• Bygg och hantverk

• Transport och logistik

• Hotell, restaurang och service

• Säkerhet och räddningstjänst

• Kreativa och kulturella yrken

Vilket stöd kommer arbetslösa få när allt fler kräver AI-kompetens?

Regeringen har ännu inte formulerat någon arbetsmarknadspolitik för att möta AI-transformationen. Regeringens AI-kommission föreslår att alla arbetslösa ska delta i kurser, inom Arbetsförmedlingens och omställningsorganisationernas regi, som syftar till att höja deras AI-kunskap.

Kommissionen föreslår också en satsning på folkbildning genom särskilda medel allokerade till folkhögskolor och studieförbund. Kommissionen skriver att ”Likt hem-pc-reformen på 1990-talet bör staten erbjuda alla medborgare kostnadsfri tillgång till ett urval av kvalitetssäkrade AI-tjänster”.

Hur kan vi rusta samhället och för AI-revolutionen?

Hur vi bäst förbereder oss är ett stor fråga, och politiskt laddad. Stora teknikskiften innebär att makt förskjuts, omfördelas, när företags och människors villkor förändras. Det skapar friktion som kan leda till konflikter. Hur vi bäst hanterar ojämlikheter som uppstår, fördelar resurser och de fördelar som AI för med sig är en demokratifråga. Därför gäller det att själv forma sig en uppfattning om vad som är bäst för samhället - och lyssna på vad olika parter säger i frågan:

World Economic Forum som i första hand representerar storbolagens intressen föreslår att:

• Satsa på digital kompetens och AI-utbildning (Frågan är vem som betalar?)

• Bygga kapacitet för livslångt lärande (Hur få vi det att hända?)

• Integrera grön kompetens och hållbarhet (Hur skapas de incitamenten)

• Stärk organisationsförmåga att hantera förändring

• Mäta och överbrygga kompetensgap och behov som uppstår på arbetsmarknaden. 

Den amerikanska fackföreningen AFL-CIO, som i första hand representerar arbetstagarna föreslår

• Stärkt arbetsrätt vid AI-drivna uppsägningar och övervakning. (Kan parterna komma överens?)

• Omskolning och utbildning för arbetare (Vem betalar?)

• Transparens för AI-system i offentlig sektor

• Medbestämmande och deltagande i design av AI-verktyg (Demokratifråga)

• Obligatorisk mänsklig granskning av AI-beslut

• Rättvis fördelning av vinster och fördelar från den produktivitetsökning som AI kan medföra. (Tydligt exempel på potentiell politisk konflikt)
  

Sammanfattningsvis finns det på många områden en gemensam syn på vad som behöver göras. Samtidigt finns det flera potentiella konfliktytor om hur dessa reformer och satsningar ska genomföras och finansieras.

Hur ser partierna i riksdagen på AI och arbetsmarknaden?

De politiska partierna i Sverige är överens om att artificiell intelligens kommer att förändra arbetsmarknaden där vissa arbetsuppgifter och yrken kan automatiseras eller försvinna, samtidigt som nya jobb uppstår. Skillnaderna mellan partierna handlar främst om hur stora riskerna för arbetslöshet anses vara, vilka grupper som är mest utsatta och hur snabbt omställningen väntas ske.

Alla partier är i grunden för teknikutvecklingen och föreslår en omställningspolitik som innehåller:

• satsningar på utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande

• stärkt omställningsstöd för personer vars jobb påverkas

• anpassning av arbetsmarknadspolitik och trygghetssystem för snabbare jobbyten

• krav på att AI ska införas ansvarsfullt, särskilt i offentlig sektor

Det som skiljer partierna åt är hur de ser på balansen mellan styrning och flexibilitet. Vissa partier vill ha starkare skydd för arbetstagare och tydligare regler för hur AI får användas, medan andra betonar rörlighet, kompetensutveckling och företagens möjligheter att anpassa sig. Läs mer om partierna arbetsmarknadspolitik

Har regeringen en plan för AI på arbetsmarknaden?

Nej men det är på gång. Regeringens AI-kommission presenterade i november 2025 en "Färdplan" med 75 förslag som varit ute på remiss. Men något datum för beslut om strategi och vilka insatser som ska prioriteras finns inte ännu.

Har regeringen koll på riskerna med AI för sysselsättningen?

Ja – i den färdplan som regeringens AI-kommission presenterat beskrivs AI som ett hot, om vi passivt ser på. Men hänvisning till amerikanska studier skriver kommissionen att 80 procent av alla sysselsatta kommer påverkar av teknikskiftet och att 20 procent  kommer påverkar i hög grad. De skriver också att förändringen kommer gå fortare och att lågutbildade kommer drabbas i högre utsträckning än vid tidigare teknikskiften.

Vad tänker regeringen göra för arbetstagare när AI tar våra jobb ?

Regeringen har ännu ingen färdig politik för att förbereda arbetsmarknaden för den kommande AI-transformationen. Regeringens kommission hänvisar till OECD som understryker att det är viktigt att det finns fungerande offentliga trygghetssystem och goda möjligheter till utbildning för de som behöver ställa om. Kommissionen lyfter flera förslag på åtgärder. Huvuddelen av förslagen handlar om att öka eller öronmärka ekonomiska resurser till utbildningssystemet olika aktörer, från grundskola till komvux, yrkeshögskola och universitet, för utbildning i AI.