Diskrimineras äldre på arbetsmarknaden?

Ja, enligt ett svenskt forskningsexperiment (Karlsson & Eriksson 2019) finns en stark så kallad ålderseffekt, som visar att arbetssökande redan från 40 års ålder oftare blir bortvalda i konkurrensen med yngre sökanden.

För att ta reda på om äldre diskrimineras skickade forskarna ut över 6000 jobbansökningar till 2000 företag, med slumpvis angivna åldrar, för att se vilka som blev kontaktande för intervju. Resultaten visade ett tydlig diskriminerande ålderseffekt, som syns redan från 40-årsåldern och ökar 5 procentenheter för varje tioårsperiod. I yngre åldrar (35år) har kvinnor nästan fem procent större chans att bli kallade på intervju men efter 40 ökar det negativa sambandet snabbare än för män. Ålderseffekten är som störst inom yrkena fordonsförare, företagssäljare och kock. I yrken där kvinnor har lättare att få jobb, är ålderseffekten tydlig för tjänster som administrativa assistenter och lokalvårdare.

Varför förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden?

1. Stereotypa fördomar om äldre

   Baserat på en forskningsenkät (Karlsson & Eriksson, 2020) är en sannolik och viktig förklaring till åldersdiskriminering, att arbetsgivare har stereotypa fördomar om äldre: Att äldre skulle ha svårare att lära sig nya saker, har sämre anpassningsbarhet och initiativrikedom. (Karlsson & Eriksson, 2020). Dessa var egenskaper som de svarande menade toppade vid om kring 30-40-åldern och sedan blev sämre. Studien visar att det också kan handla om preferenser, en motvilja mot äldre personer, "ålderism" helt enkelt.
   

2. Upplevs dyrare att anställa äldre:

   Att äldre kan hävdas vara dyrare beror på flera saker; att de jobbat längre, och lönen stigit med anställningstiden. En annan sak är pensionspremier, som kan vara högre för äldre. Även företagets utbildningskostnader kan bli relativt högre i förhållande till tiden stannar på arbetsplatsen innan pension. Å andra sidan tenderar äldre att inte byta jobba lika ofta som yngre, vilket motsäger detta samband.

Den här texten är baserad på en vetenskaplig artikel skriven av forskarna Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Artikeln är publicerad i tidningen Ekonomisk Debatt, 2020:7 s. 7-17.