För- och nackdelar med A-kassans nya regler

De nordiska länderna har mycket gemensamt, bland annat våra välfärdssystem. Men kanske är det dags att revidera den bilden? Den senaste förändringen i A-kassan visar hur länderna glider isär. Sverige hade redan innan reformen den lägsta ersättningsnivån av alla nordiska länder. Nu ökas pressen ytterligare på arbetslösa.

Sammanfattning

De nya reglerna för A-kassan innebär lägre ersättning över tid och snabbare nedtrappning för många arbetslösa. Regeringen menar att förändringen stärker arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta, medan kritiker varnar för ökad otrygghet och ojämlikhet. Här går vi igenom för- och nackdelar, vad forskningen säger och hur arbetslösa själva upplever reformen.

Spoiler: Det har inte gjorts något ordentlig undersökning av hur arbetslösa själva upplever a-kassans nya regler. Det vill vi ändra på! Vill din organisation hjälpa oss med en sådan enkät - kontakta erik@arbetlos.org

---

Här kan du själv enkelt jämföra ländernas ersättningar i OECD:s eget statistikverktyg

Varför ändrades reglerna för A-kassan?

Regeringen har motiverat förändringarna med att man vill att det ska löna sig mer att arbeta än att vara arbetslös. Retoriskt kallas detta för ”arbetslinjen” (Regeringen 2025). Förändringen, som i praktiken innebär lägre ersättning över tid, är tänkt att motivera eller sätta press på arbetslösa att ta ett jobb snabbt.

Den lägre ersättningen sker framför allt genom en snabbare nedtrappning. För dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa innebär detta en stor ekonomisk förändring. Ett ytterligare, om än mindre uttalat, motiv är att reformen kan bidra till ökat lönetryck nedåt, eftersom människor kan behöva acceptera jobb med sämre villkor för att inte stå helt utan inkomst när ersättningen upphör.

Men de nya reglerna påverkar inte alla lika mycket. För vissa grupper kan reformen innebära en förbättring. Ersättningen beräknas nu på tidigare inkomst i stället för arbetad tid, vilket gynnar personer med stabila inkomster och stark anknytning till arbetsmarknaden – förutsatt att de snabbt hittar ett nytt jobb. Dessutom höjs ersättningstaket, vilket gör att höginkomsttagare kan få ut en större andel av sin tidigare lön (Regeringen 2024).

Vad säger kritikerna om den nya A-kassan?

Kritiken mot den nya A-kassan kommer framför allt från fackliga organisationer och från arbetslösa själva. Kritiken rör främst de sociala konsekvenserna av att personer som redan befinner sig i ekonomisk utsatthet får det ännu svårare, något som särskilt slår mot barnfamiljer där en eller båda föräldrarna är arbetslösa (LO 2024; TCO 2024).

En annan central invändning är att A-kassan under lång tid har halkat efter löne- och prisutvecklingen, vilket innebär att allt färre får den utlovade ersättningen på 80 procent av tidigare lön (TCO 2025)

Facken har också pekat på att det nya inkomstvillkoret i praktiken kan vara ojämlikt, eftersom personer med låga inkomster och osäkra anställningar kvalificerar sig långsammare för full ersättning än höginkomsttagare, vilket riskerar att öka den ekonomiska ojämlikheten (Dagens Arena 2025).

Även fackförbunden påverkas direkt av reformen, eftersom det blir dyrare och svårare att komplettera A-kassan med fackliga inkomstförsäkringar när den statliga ersättningen trappas ned snabbare (IF Metall 2025).

Kritiken handlar också om att snabbare nedtrappning inte adresserar det som facken menar är grundproblemet: att ersättningen är för låg och inte indexeras i takt med löneutvecklingen (TCO 2024).

Vad säger forskningen om sänkt arbetslöshetsersättning?

Forskning inom arbetsmarknadsekonomi visar att lägre ersättning kan förkorta arbetslöshetstider i högkonjunktur, när det finns gott om lediga jobb (OECD 2018; Fredriksson & Holmlund 2006). Däremot är effekterna betydligt svagare i lågkonjunktur eller vid strukturell arbetslöshet (IMF 2016; Calmfors 2014).

Strukturell arbetslöshet innebär att arbetslösheten beror på långsiktiga förändringar i ekonomin, exempelvis teknologisk utveckling, globalisering eller förändrade kompetenskrav (OECD 2022). Enligt internationella prognoser bedöms hundratusentals jobb förändras eller ersättas av artificiell intelligens under de kommande decennierna (OECD 2023; World Economic Forum 2023).

Flera studier pekar på att tuffare villkor och snabbare nedtrappning snarare kan leda till:

• ökad ekonomisk stress

• sämre matchning på arbetsmarknaden

• fler osäkra och tillfälliga anställningar

• högre risk för långvarigt utanförskap

(OECD 2018; ILO 2021)

Satsningar på utbildning, omställning och aktiv arbetsmarknadspolitik har i många studier visat sig vara mer effektiva för långsiktig sysselsättning än ekonomiska sanktioner (OECD 2019; Calmfors m.fl. 2019).

Vad säger arbetslösa själva om den nya A-kassan?

Det har ännu inte genomförts någon större, representativ enkätundersökning om hur arbetslösa upplever de nya reglerna för A-kassan (IAF 2025).

De brev som inkommit till vår förening Arbetslösas Röst, liksom inlägg i kommentarsfält, insändare och debattartiklar, vittnar dock om frustration, oro och upplevelser av ökad otrygghet. Särskilt drabbade grupper är enligt både forskning och statistik personer med låg utbildning, unga utan arbetslivserfarenhet, personer med funktionsnedsättning, utrikes födda med språksvårigheter samt äldre som möter diskriminering på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen 2024; SCB 2023).

Observera att det inte gjort något ordentlig undersökning av hur arbetslösa själva upplever de nya reglerna för A-kassan. Det säger något om hur samhället i stort ser på arbetslösa. Det visar också hur viktigt det är att vi organiserar oss. Vill du som läser detta göra skillnad. Bli medlem!

Hur vill partierna ändra A-kassan?

• Centerpartiet vill att a-kassan ska omfatta alla. De vill ha en högre nivå i början och sedan nedtrappning. De vill också att företagare ska ha samma rätt till trygghetsförsäkringarna som anställda har.

• Kristdemokraterna vill att a-kassan ska vara allmän, obligatorisk och konjunkturbaserad.

• Liberalerna vill att a-kassan ska vara allmän, statlig, hög i början sedan lägre, samt att a-kassan ska vara baserad på inkomst inte arbetstid eller hur länge du jobbat.

• Miljöpartiet vill slå samman a-kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring som sköts av en och samma myndighet. De betonar att den som är sjuk och inte kan arbeta ska få samma ersättning som vid arbetslöshet.

• Moderaterna har tillsammans med partierna inom Tidö-samarbetet utformat de nuvarande reglerna för a-kassan som innebär att taket höjts men under en kortare period för att sedan trappas ned snabbt för att öka incitamenten att åter till arbete.

• Socialdemokraterna vill att fler ska få en ersättning på 80 procent av den tidigare lön. De vill också att a-kassan ska administreras av de fackliga organisationerna, att fler ska vara med i a-kassan, de vill även införa avdragsrätt för fackföreningsavgiften och att a-kassan ska vara en frivillig försäkring som är gemensamt finansierad.

• Sverigedemokraterna har inom ramen för Tidö-samarbetet gett sitt stöd till den senaste reformen om snabbare nedtrappning och ett högre ingångstak.

• Vänsterpartiet vill höja nivån på a-kassan till 80 % av tidigare lönen under hela perioden.

Läs mer om partiernas arbetsmarknadspolitik