Verktygslåda för fler jobb

Vad kan samhället göra för att skapa fler jobb? Här går vi igenom de vanligaste politiska verktygen, med deras för- och nackdelar.

Offentliga investeringar

Ett konkret sätt som ofta använts med goda resultat är att staten investerar i infrastruktur. Järnväg är ett bra exempel. Det kräver mycket arbetskraft. Med bättre tågförbindelser kan fler pendla till jobb. Där stationer placeras blir det attraktivt att bygga bostäder och kontor, vilket skapar ännu fler jobb. Med bättre förbindelser mellan städer ökar också möjligheten för människor att ta arbete på fler orter.

Infrastruktur kan även vara bredband och elnät, vilket är viktigt för att företag ska vilja etablera sig. Det ”svenska IT-undret” är ett exempel, som delvis blev möjligt tack vare kraftfulla satsningar på bredbandsutbyggnad på 1990-talet. Bättre tågförbindelser och grön el är två saker vi skulle kunna satsa på i dag för att stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa fler jobb och klara klimatomställningen.

• Nackdelen med offentliga investeringar är att de ofta kräver stora lån. Samtidigt har Sverige i dag en låg statsskuld, och investeringar som görs i dag kan betala sig i morgon.

Anställa fler i välfärden

Om vi anställer fler inom stat och kommun kan vi skapa fler jobb och samtidigt erbjuda medborgarna bättre service. Vi kan till exempel minska vårdköer, få fler vuxna i skolan samt förebygga och lösa fler brott. Här ska tilläggas att välfärd också kan bedrivas i privat regi men finansierat av skatter. Inom vård och skola utförs en femtedel av verksamheten av privata företag. (SCB 2025)

• Nackdelen med att ha många anställda i välfärden är att det kräver höga skatter. Även om den utförs av privata företag. Men precis som med infrastruktur kan det betala sig både på kort och lång sikt om det leder till att människor känner trygghet, mår bättre och om vi kan undvika framtida sociala problem och kostnader för samhället.

Lönebidrag till företag

För små företag kan det kännas dyrt och riskabelt att anställa. Därför anställer de helst personer de vet klarar jobbet, som finns i deras nätverk, som har erfarenhet och goda referenser. Vid hög arbetslöshet kan det därför bli svårt för unga att hävda sig i konkurrensen, som ännu inte skaffat erfarenhet och kontaktnät. Detsamma gäller invandrare som kan ha svårt med språket, långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättning. På verksamt.se vilka olika lönebidrag som finns.

För att hjälpa dessa grupper kan staten ge företag lönebidrag för att anställa, så kallade subventionerade anställningar. Det finns flera varianter, som etableringsjobb, nystartsjobb och introduktionsjobb. Det kan också handla om praktik eller traineeplatser. För företag och arbetslösa kan detta vara en win-win-situation: företaget tar en mindre ekonomisk risk, och den arbetssökande får en chans till arbetserfarenhet och kunskaper som gör det lättare att få ett annat jobb i framtiden. På verksamt.se vilka olika lönebidrag som finns.

• Nackdelen med dessa stöd är att de är kostsamma för staten. Vid hög arbetslöshet kan de också leda till att högkvalificerade personer får svårare att få jobb, eftersom de inte omfattas av lönestöden.

Sänkta arbetsgivaravgifter

För att bekosta pensioner och socialförsäkring betalar företag arbetsgivaravgifter. Dessa avgifter är viktiga för arbetstagarnas trygghet, om de blir sjuka eller skadar sig på jobbet. men gör det dyrare och mer administrativt krångligt för företag att anställa. Avgiften finansierar även föräldrapenningen - så du kan vara hemma med sjuka barn eller va föräldraledig.

Att sänka avgifterna och förenkla reglerna är därför en återkommande politisk diskussion, eftersom det kan göra att fler företag vågar och har råd att anställa. Idag finns en så kallat växa-stöd som ger små företag möjlighet att få tillbaka en arbetsgivaravgiften för ett år tillbaka om de nyanställer.

• Nackdelen med sänkta arbetsgivaravgifter är att skatteunderlaget för pensioner och trygghetssystem minskar.

Avdrag och sänkta skatter

Genom att sänka skatterna, till exempel på inkomster, får hushållen mer pengar kvar och kan konsumera mer varor och tjänster. Det kan ge fart åt ekonomin och skapa fler jobbtillfällen. Det sägs ibland att skatterna är höga i Sverige. Men kanske är det dags att revidera den bilden. Enligt OECD:s beräkningar närmar sig Sverige genomsnittet. Exempelvis är inkomstskatten högre i länder som Frankrike, Tyskland och Italien.

Skatten varierar också beroende på hushållets sammansättning. Jämför man singelhushåll har 25 länder i OECD högre skatt på inkomst än Sverige. (OECD, 2025 s. 4)

Nackdelen är att det blir mindre skatteintäkter till att finansiera gemensamma nyttigheter som som underhåll av infrastruktur, och välfärds-service som skola och sjukvård. På sikt kan detta slå tillbaka mot ekonomin och leda till färre jobb än de som skapades genom skattesänkningarna. Det finns många sätt att styra ekonomin med skattelättnader, med sina för- och nackdelar. Avdrag för renoveringar i hemmet eller hushållsnära tjänster infördes för att minska svartarbete och skapa fler jobb. Men utvärderingar har visat att effekten varit marginell, och inte tillräcklig för att motivera skattebortfallet (Riksrevisionen, 2023 s. 69).

• En nackdel med sänkta skatter är att det kan vara ett mycket dyrt sätt för staten att skapa jobb. ROT- och RUT-avdragen kostar staten omkring 15–20 miljarder kronor per år. (Hurvibor, 2025) (Sveriges Riksdag 2024)

• Gemensamt för de flesta förändringar i skatten är att de omfördelar den gemensamma skattekakan, vilket kan upplevas som orättvist om det ökar ekonomiska ojämlikheten mellan olika samhällsgrupper. Omvänt så kan även ekonomisk jämlikhet upplevas orättvist, om den som tjänar mer behöver betala mer i skatt. Det är kring dessa rättvise-perspektiv som den politiska debatten ofta handlar om.

Utbildning för fler jobb

Utbildning lyfts ofta fram som en av de viktigaste faktorerna för att stärka ett lands ekonomi. Från grundskola till forskarutbildning – alla nivåer är viktiga pusselbitar för att skapa jobb och förbereda människor för att kunna arbeta och bidra till samhället. När samhället förändras uppstår nya kunskapsbehov på arbetsmarknaden, samtidigt som efterfrågan minskar inom andra områden.

Vid stora teknikskiften blir utbildningsbehoven särskilt tydliga. I dag efterfrågas kunskap om AI, samtidigt som efterfrågan minskar på jobb som helt eller delvis kan ersättas av AI. Liknande utveckling såg vi vid industrialiseringen på 1800-talet och under IT-boomen på 1990-talet. För att möta sådana förändringar kan staten bidra genom att finansiera utbildningssatsningar på arbetsplatser, i skolsystemet och för arbetssökande.

För arbetssökande kan det handla om yrkesutbildningar, stöd för att läsa upp gymnasiebetyg eller vidareutbildning inom områden där efterfrågan är stor.

Den politiska utmaningen är att enas om hur utbildning ska finansieras och organiseras. Ibland har företag själva bekostat utbildningar när behovet varit stort, men oftast finansieras utbildning av stat, kommun eller individen själv. Universitet och högskolor organiseras och finansieras av staten. I Sverige drivs cirka 30 procent av gymnasieskolorna och yrkesutbildningarna av privata aktörer som får en statlig ersättning per elev, liksom cirka 11 procent av grundskolorna.

• Privata utbildningsföretag har kritiserats för att prioritera utbildningar som är billiga att genomföra snarare än de som samhället behöver. - Politikern Björn Wiechel (S) citeras i Tidningen Fokus (2025:9 s. 31) Debatten om privata utbildningsaktörer rör också frågan om vinster i välfärden, det vill säga om privata företag ska få ta ut vinster från skattefinansierad verksamhet.

• I många andra länder tillåts inte skattefinansierade, vinstdrivna gymnasieskolor i samma utsträckning som i Sverige. Samtidigt finns kritik mot att utbildning i statlig och kommunal regi kan vara dyrare och erbjuda mindre valfrihet än en konkurrensutsatt privat skolsektor.

Läs om vad som hände med Sverige ambitiösa arbetsmarknadspolitik

Främja nyföretagande och innovation

Varje år startas 70 000 nya företag i Sverige. Det låter kanske mycket, men många går också i konkurs under de första åren. Under 2024 var antalet konkurser nästan 11 000. Det är den högsta siffran sedan 1996. (Tillväxtanalys 2025)

För att fler ska överleva och våga ta den ekonomiska risk det innebär att starta företag kan staten bidra med riskkapital, bättre lånevillkor samt uppstartsstöd i form av både pengar, utbildning och handledning. I Sverige finns flera myndigheter och institut för detta, exempelvis Vinnova, Tillväxtverket och RISE. De samarbetar ofta med näringslivet och har i uppdrag att främja forskning och innovation och se till att idéer omsätts i nya livskraftiga företag som kan skapa jobb. Insatserna kan riktas till regioner i särskilt behov av stöd, som en del av glesbygdspolitiken.

• Utmaningen med politik som ska främja tillväxt genom innovation och nyföretagande är att den kostar mycket pengar, innebär risker och att effekterna ofta syns först långt senare. Regelsystem för att undvika fel och fusk tenderar dessutom att bli komplicerade och tidskrävande, vilket gör att politiker ofta talar om regelförenklingar, något som är lättare sagt än gjort.

Räntor, inflation och arbetslöshet

Det kanske kraftfullaste verktyget penning för att påverka arbetslösheten är penningpolitiken. Den viktigaste institutionen för penningpolitik är Riksbanken, som genom att sätta styrräntan påverkar kostnaden för att låna och investera. En låg ränta gör det billigare att låna, vilket kan öka investeringar, driva på ekonomin och skapa fler jobb. Samtidigt är det en balansgång, eftersom låga räntor kan leda till snabbare prisökningar. Det kallas inflation och innebär att pengarna minskar i värde. För att hålla inflationen på en lagom nivå har politikerna satt ett räntemål för Riksbanken på 2 procent.

Riksbanken kan också skapa nya pengar genom att köpa obligationer och andra värdepapper, något som ofta används vid stora ekonomiska kriser. Under pandemin köpte Riksbanken värdepapper för 700 miljarder kronor och lånade ut 500 miljarder för att stabilisera marknader och indirekt stötta banker, företag och kommuner. (Riksbanken, 2025)

• Kritiken mot denna typ av räddningspaket är att de belönar aktörer som agerat oansvarigt och tagit för stora risker som staten via Riksbanken får bära kostnaden för. Samtidigt är räddningspaketen ibland nödvändiga för att förhindra att kriser växer och hotar hela det ekonomiska systemet. Svårigheten är att bedöma när och om risken är tillräckligt stor för att motivera en räddningsinsats.

  
  

• En annan kritik är att Riksbanken agerar utanför direkt politisk och demokratisk kontroll. Sedan 1999 är Riksbanken oberoende från riksdag och regering, vilket är en internationell norm för att skapa långsiktig stabilitet. Samtidigt kan politikerna ändra Riksbankens mål. I dag är inflationsmålet styrande, men exempelvis Vänsterpartiet vill att Riksbanken även ska ha ett sysselsättningsmål. En sådan förändring skulle dock ta flera år och kräva bred politisk enighet.

Lönesättning

Lönenivåerna påverkar arbetslösheten. I Sverige sätts de flesta löner genom förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Lägre löner kan teoretiskt skapa fler jobb genom att sänka företagens kostnader, men högre löner kan också skapa jobb genom ökad produktivitet och lägre personalomsättning. Klart är att lönernas nivå spelar roll för arbetslösheten.

Utmaningen är att nå en lönenivå som fungerar ur flera perspektiv. För företag handlar det om att kunna behålla personal och anställa fler. För arbetstagare måste lönen upplevas som rättvis och gå att leva på. I USA, där löneskillnaderna är större och fackföreningarna svagare, behöver många lågavlönade ha flera jobb för att klara sin försörjning. Fördelen med detta system är att det är billigt att anställa, men om lönen inte går att leva på kan man ifrågasätta dess värde.

Tidigare fanns i Sverige en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter om att acceptera en viss nivå av arbetslöshet, så länge ersättningarna och stöden till arbetslösa var generösa. I dag har stöden minskat och mycket av den verksamhet som tidigare hjälpte arbetslösa har monterats ned. Samtidigt har nivån för vad som anses vara acceptabel arbetslöshet höjts.

Denna nivå kallas jämviktsarbetslöshet, eller NAIRU. Det är en ekonomisk teori, skapad av Milton Friedman, som används som vägledning för vilken arbetslöshetsnivå som anses förenlig med låg och stabil inflation. I dag uppskattas den ligga kring 6–7 procent. Måttet är omstritt och har kritiserats för att vara trubbigt och osäkert, men används ändå både i löneförhandlingar och av Riksbanken när räntan sätts. Ett problem är att nivån har höjts kraftigt sedan 1980-talet, då rekommendationen låg runt 2 procent. När politiker i dag talar om full sysselsättning menar de alltså inte noll arbetslöshet, utan snarare omkring 6–7 procent. Det innebär att många arbetslösa i praktiken förväntas stå utanför arbetsmarknaden för att hålla inflationen nere.

Export och utländska investeringar

Sverige är ett litet land med en stor exportindustri. Att skapa goda förutsättningar för exportföretag är därför ett sätt att skapa jobb. Att Sverige lyckats bygga globala företag som Volvo, Ericsson, Alfa Laval och AstraZeneca hänger samman med att flera bolag haft statligt ägande eller fått stöd i uppbyggnadsfasen.

I dag pågår stora och delvis statligt finansierade satsningar på grön industri. Satsningarna sker dels genom statens egna bolag, och dels i samverkan med industrin. Ett exempel är projektet Hybrit, där de statliga bolagen LKAB, SSAB och Vattenfall samarbetar för att utveckla grönt stål. Staten riktar också stöd till privata företag, exempelvis Industriklivet som sedan 2015 betalat ut 19 miljarder till industriprojekt (främst inom energi) som bidrar till minskade utsläpp (Naturvårdsverket 2025). Industrisatsningar är ett kostsamt sätt att skapa jobb på men kan ge både statliga intäkter och många jobb under långt tid framåt.

Samtidigt görs försök att locka utländska investeringar till Sverige. Batterifabriken Northvolt är ett exempel, liksom etableringen av Amazons verksamhet i Eskilstuna. För att attrahera internationella företag kan Sverige konkurrera med god infrastruktur, utbildad arbetskraft och ibland låga skatter. Kommuner erbjuder ofta även rabatterad mark eller andra ekonomiska förmåner.

• Nackdelen är att detta innebär stora risker – för kommuner som satsar mycket inför en etablering, för staten som erbjuder riskkapital och för människor som riskerar att förlora jobben och tvingas flytta om satsningen misslyckas.

• Ett starkt exportberoende gör också Sverige känsligt för globala kriser, minskad efterfrågan och förändrade handelsrelationer, till exempel genom höjda tullar. Även kronans värde spelar roll. En låg växelkurs kan gynna exporten och skapa fler jobb, men gör samtidigt livet dyrare i Sverige. För den arbetslöse blir detta ett tydligt tvåeggat svärd.